Immaterialrätten har under senare år beskrivit en explosionsartad utveckling och tilldragit sig ett helt nytt allmänt intresse. Immaterialrätter är ett slags privata förmögenhetsrätter. Det handlar om ensamrätter till litteratur och konst, vetenskap och teknik, industriell formgivning, varumärken och andra kännetecken samt ytterligare en mängd besläktade förhållanden. Rättsskyddet är lagfäst och utvecklat i en rad skilda s.k. ensamrättslagar – främst lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, patentlagen, mönsterskyddslagen, firmalagen och varumärkeslagen. Men även skydd mot illojal eller otillbörlig konkurrens brukar räknas till immaterialrätten. I det sistnämnda fallet är det inte fråga om en ensamrätt utan ett skydd i en enskild situation enligt marknadsföringslagen.

Immaterialrätter är numera något som berör oss alla ända in i sovrummet. Modern teknik med datorer och globala digitala nätverk har på ett helt nytt sätt gjort sådant som upphovsrätt, varumärkesrätt och patent till var mans och kvinnas angelägenhet. Är det lagligt eller olagligt att ladda ner det som finns i cyberrymden och varför får man inte kopiera datorprogram? Är patent på gener detsamma som patent på liv? Hur skall läkemedelspatent bäst hanteras i förhållandet mellan u- och i-länder? Måste Fetaost komma från Grekland?

Immaterialrätten har alltid varit internationell och rättsskyddet över gränserna är säkrat genom ett antal i stort världsomspännande konventioner. Men med den moderna tekniken och Internet har den globala dimensionen fått ytterligare andra och nya förtecken. I kunskapssamhället har immateriell egendom kommit att representera mycket stora ekonomiska värden och immaterialrätter har – rätt utformade – viktiga innovationsfrämjande egenskaper. I världshandelspolitiken och världsekonomin spelar därför idag immaterialrätter en betydelsefull roll. Allt detta gör sammantaget området särskilt spännande för den som är ung, aktiv och nyfiken och som forskningsämne intar immaterialrätten en rangplats i Sverige liksom i övriga Norden. Det finns knappast något område som under senare år attraherat så många unga, begåvade och vetgiriga jurister. Förklaringen är bl.a. att immaterialrätten utmanar med ständigt nya aktuella och olösta problem och många engagerande angränsande frågor om informationsfrihet, kulturell autonomi, global jämställdhet och en hållbar utveckling.

Immaterialrättens rätta avvägning mellan ensamrätt och fri konkurrens, mellan privata och allmänna intressen, är ständigt aktuell. Det gäller inte minst eftersom balanspunkterna kontinuerligt ändras genom nya tekniska förutsättningar och vetensklapliga genombrott. För mycket privat minskar utrymmet för andras skapande. För mycket allmänt minskar inspirationen och belöningsmöjligheterna för den som tillför samhället något nytt. Det är sådana problem som berörs i de pågående immaterialrättsliga forskningsprojekten. Antingen de rör ensamrättens utformning till skilda slags kännetecken, databaser, datorprogram, litteratur, musik, konst, formgivning, biotekniska eller andra uppfinningar eller uppbyggandet av ett effektivt konsumentskydd, så måste det ske i en avvägd balans. Frågan är bara hur.