Folkrätt

Folkrätt

Folkrätt utgör den rättsordning som huvudsakligen styr relationerna mellan stater. Vilka rättigheter och skyldigheter som staterna har gentemot varandra bestäms av folkrätten. Förutom stater är även internationella organisationer och individer i viss mån föremål for folkrättsliga regler, exempelvis vad gäller de mänskliga rättigheterna. Utgångspunkten i folkrätt är att staterna är suveräna och juridiskt sett jämställda med varandra. Folkrätten, till skillnad från den nationella rätten, är ett horisontellt rättssystem där rättsreglerna skapas och verkställs av staterna själva. Detta sker genom att staterna ger sitt samtycke till att bindas av en viss regel. Samtycket kan ges i skriftlig form (överenskommelse, traktat, konvention, avtal, protokoll) eller genom praxis (sedvanerätt). Ingen stat kan i princip tvingas att ingå ett avtal mot sin vilja. Stater är dock bundna av regler som allmänt betraktas som sedvanerätt.

Inom ämnet folkrätt diskuteras bl.a. följande frågor: hur kommer rättsreglerna till och när och varför anser sig stater bundna av dessa regler? När kan en ny enhet erkännas som en ny stat? Vad är förhållandet mellan nationell och internationell rätt? Hur kan en stat utöva sin makt inom sitt eget territorium? Vilka åtnjuter immunitet mot en stats maktutövning? När kan en stat hållas ansvarig för en handling eller en underlåtenhet? Vilka möjligheter har omvärlden för att kontrollera hur en stat behandlar sina egna medborgare? När och hur är det möjligt att använda väpnat våld i internationella sammanhang? Vilka rättigheter och skyldigheter har en stat på världshaven och i rymden? Vilka globala regler finns för skyddet av miljön? Hur kan de individer som är ansvariga för grova brott mot folkrätten ställas inför rätta?

Forskningsprojekt

Personer med anknytning