Hösten 2013 antog Juridiska fakulteten som första fakultet vid universitetet en jämställdhets- och likabehandlingsplan (se Juridicum nr 4 2013) som anger att ”fakultetens verksamhet ska präglas av mångfald, öppenhet och tolerans.” och att fakulteten ska ” bejaka mångfald bland anställda och studenter exempelvis i form etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.” Samma höst antogs en motsvarande plan för Juridiska institutionen.

 

Att satsa på breddad rekrytering är ett sätt att främja mångfald och det ligger helt i linje med högskolelagens krav på att högskolorna ska främja och bredda rekryteringen till högskolan.


Jonas Ebbesson ser också andra skäl för att lyfta upp mångfalden till diskussion:


- Jurister är överrepresenterade i samhällets olika maktsfärer och det är viktigt att juristkåren återspeglar hur samhället ser ut. För det fordras också mångfald bland studenterna på Juristprogrammet. Juridicum får inte införa särskilda intagningskvoter för underrepresenterade grupper, och jag tror inte heller att det vore den bästa metoden. Däremot kan vi anstränga oss för att uppmuntra individer från underrepresenterade grupper och områden att söka till juristprogrammet genom olika riktade insatser.


En sådan riktad insats är Mångfaldsprojektet. Mångfaldsprojektet drivs sedan 2006 under Juridiska institutionens ledning, men det är juriststudenter som utför det praktiska arbetet. Verksamheten består bland annat i information om juristprogrammet vid uppskattade besök på gymnasieskolor och hjälp med studieteknik till nyantagna juriststudenter. 

- Jag ser flera viktiga argument för  varför vi ska  satsa på breddad rekrytering. Det finns vad man skulle kunna kalla ett medborgerligt argument; juristutbildningen ska vara lika tillgänglig för alla med motsvarande kompetens. Det fordrar att information om yrkeskarriär och utbildning också når samhällsgrupper som i dag är underrepresenterade. Ett annat näraliggande argument är att mångfalden stärker rättens legitimitet och tilliten till rättssystemet. Individer med bakgrund i olika samhällsgrupper måste uppleva att de ingår och har möjlighet att delta i juridikens utformning och tillämpning. Det är en utmaning i ett samhälle med stor diversitet. För det tredje är det  samhälleligt lönsamt, även samhällsekonomiskt , att utnyttja mångfalden av erfarenheter och bakgrunder i en globaliserad värld; det kan gälla såväl juridisk rådgivning i familjefrågor som internationella kommersiella transaktioner.

- När jag diskuterade detta arbete med en kollega påminde han mig om att Stockholms universitet en gång grundades med det uttalade syftet att vara ett öppet och tillgängligt lärosäte, ett lärosäte för medborgarna. Det är ett arv som vi gärna förvaltar.