Allmänt

Handledarens roll

Vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet tillämpas den ordningen att bara ansökningar med handledaryttranden behandlas. Detta beror dels på att yttrandena är viktiga vid bedömningen (se nedan), dels på att processen antar att de potentiella handledarna s a s gör en första gallring. När utskottet granskar ansökningar förutsätter utskottet att den handledare som skrivit ett stödjande yttrande har gjort bedömningen att doktoranden ifråga har förutsättningar att framgångsrikt slutföra forskarutbildningen.

Det kan också påpekas att det inte är så att chansen att få en doktorand antagen ökar om man som handledare stöder flera sökande. Detta hindrar inte att det ofta kan finnas skäl för en handledare att stödja mer än en kandidat, om vederbörande verkligen tror på de sökande. Det kan också vara så att utskottet gör en annan bedömning av rangordningen mellan de sökande än vad handledaren gör.

Processen

Beredningen inför den årliga antagningen av doktorander går till på följande sätt. Av ordföranden indelade tre beredningsgrupper gör en första prövning av de ansökningar som särskilt tilldelats den enskilda gruppen. Samtliga ansökningar åsätts en preliminär poängsättning 1 – 5, varvid 1 utgör den lägsta nivån. Varje beredningsgrupp presenterar före sammanträdet de ansökningar som beredningsgruppen funnit vara de starkaste ansökningarna inom sitt kollektiv – detta för att samtliga FoU-ledamöter ska kunna i särskild mån studera dylika ansökningar inför sammanträdet. Samtliga ansökningar granskas dock av samtliga ledamöter, även om de ansökningar som åsätts siffrorna 1 eller 2 i allmänhet granskas betydligt mer summariskt. Vid den gemensamma genomgången under sammanträdet presenterar varje beredningsgrupp sina ställningstaganden i enlighet med rutinerna. Därefter diskuteras ansökningarna en och en och rangordnas. Detta brukar ta en hel arbetsdag. Inräknat behandling i beredningsgrupp och i utskottet samt genomläsning av ansökan lägger utskottets ledamöter ner sammanlagt ca 10 persontimmar på varje ansökan.

Det är den sökandes sak att visa att vederbörande är kvalificerad. I beredningen kan utskottet göra viss vidare utredning, ofta i kontakt med handledaren.

I ansökningsärenden anges ingen motivering för avslag, men handledare är välkomna att hos utskottets ledamöter få underhandsupplysningar om varför en viss ansökan inte ansågs tillfyllest eller konkurrenskraftig. För varje ansökan utses en disputerad ledamot att vara behjälplig med detta.

 

Bedömningen

Högskoleförordningen 7 kap 41 § föreskriver: ”Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.” Detta har i den nu gällande allmänna studieplanen konkretiserats på följande sätt:

”Juridiska fakultetens bedömningsgrunder vid prövning av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen:

  • Sökandes allmänna kompetens,
  • Projektbeskrivningen, dvs: – projektets originalitet, – teoriram och frågeställning i relation till tidigare forskning, – metodens tydlighet och relevans i förhållande till frågeställningen, – tillskott av ny kunskap och dess relevans,
  • Projektplanens genomförbarhet

 

Vid bedömning av sökandens allmänna kompetens ska beaktas studieresultat, uppsatser och andra skrifter som visar förmåga till klar framställning och kritisk analys samt yrkesverksamhet och liknande verksamhet som är av betydelse för utbildningen.”

Det är således den sökandes kvalifikationer som är i fokus. Projektbeskrivningen är högst relevant men den är det därför att den visar på den sökandes förmåga att välja ett ämne, formulera forskningsfråga, metod, etc. Om ämnet är angeläget visar det alltså den sökandes förmåga att hitta bra forskningsämnen, men hög angelägenhet kan aldrig i sig vara tillräckligt för antagning.

Utskottets ledamöter kan bedöma huruvida en projektbeskrivning är konsistent och koherent. Däremot besitter de inte specialistkunskap i alla ämnen. Projektbeskrivningen måste därför vara skriven på ett sådant sätt att den kan förstås och uppskattas även av icke-specialister.

Även betyg och examensuppsats är viktig. Betygen bör vara goda och inte under Ba i genomsnitt, såvida det inte finns goda förklaringar (t ex att vederbörande fattade intresse för rättsvetenskapen först en tid in i programmet). För en sökande med mediokra betyg blir uppsatsen särskilt viktig.

Uppsatsen eller motsvarande ska lämnas in tillsammans med examinationsprotokollet, om sådant finns. Utskottets ledamöter kommer normalt sett inte att närmare granska uppsatsen, men det kan ske.

Yttranden från kollegor och chefer på en praktisk arbetsplats som en domstol eller ett advokatkontor kan vara av intresse, särskilt om de visar att den sökande är analytiskt lagd. Viktigast är dock yttranden från akademiker som bedömer den sökandes akademiska kvalitéer.


Råd angående handledaryttranden

Allmänna råd

Som nämnts är det den sökandes uppgift att visa sin lämplighet, och handledarens bedömning av den sökande är av stor betydelse i prövningen. Det är därför viktigt att handledaryttrandena har rätt nyanser. Utskottet vill inte få känslan att vissa kollegors yttranden s a s måste tonas ned.

Utkast till rubriker för handledaryttranden samt förklaringar

Ett handledaryttrande bör ta upp följande aspekter i denna ordning:

a. Angivande av hur handledaren känner den sökande. Yttrandet måste indikera om handledaren har träffat den sökande eller på annat sätt kunnat skapa sig en bild av den sökande.

b. Bedömning av den sökandes kvalifikationer, erfarenheter och personliga egenskaper. Handledarens bedömning av den sökandes kvalifikationer, inklusive personliga egenskaper, är mycket viktig. Att en sökande kan ämnet, t ex genom omfattande praktiska erfarenheter, är ett plus, men inte tillräckligt. För att det ska bli en godtagbar avhandling måste författaren också kunna lyfta ämnet till vetenskapliga höjder. Det är förstås därtill viktigt att den sökande har de personliga egenskaper som krävs, t ex uthållighet och engagemang. Det är förstås omöjligt att veta om en person har det tålamod som krävs för att under fyra år arbeta med i stort sett en enda sak, men handledaren bör göra så gott han/hon kan för att bedöma den saken.

c. Omdöme om sökandes examensarbete eller annat ”arbetsprov”. En handledare kan inte räkna med att utskottets nio ledamöter läser igenom examensuppsatser från 30- 40 sökande inför antagningen, utan det görs endast när så är påkallat. Handledarens omdöme om den sökandes arbetsprov är därför av stort värde.

d. Bedömning av projektet och projektbeskrivningen. Utskottet bör upplysas om huruvida projektet är vetenskapligt angeläget, om det s a s ligger i forskningsfronten och om det är genomförbart (tillgängligt material, etc.). Om handledaren anser att ansökningen inte klargjort helt vad projektet handlar om är det förstås inget som hindrar att handledaren klargör det, men en sådan brist hålls den sökande emot.

e. Uppgift om i vilken mån handledaren eller annan medverkat vid författandet av projektbeskrivningen. Om inget annat sägs antar utskottet att det är den sökande som har utformat projektet. Vanligast är att den sökande själv skrivit projektbeskrivningen medan handledaren har lämnat råd, t ex om hur texten skall utformas för att vara begriplig för utskottets ledamöter.

I andra vetenskapsfält är det emellertid vanligt att doktorander arbetar med mer eller mindre förelagda uppgifter. Det finns inget principiellt hinder mot att så sker också i rättsvetenskapen. Av skäl som angetts ovan är det viktigt att utskottet upplyses om när så är fallet, eftersom prövningen annars sker på felaktiga grunder, vilket, förvaltningsrättsligt, utgör grund för omprövning. Om den sökande inte skrivit projektbeskrivningen måste prövningen av vederbörandes kvalifikationer grundas på annat underlag.

f. Uppgift om tidigare ansökningar och/eller ansökningar till andra lärosäten. Yttrandet ska också indikera om det är så att den sökande sökt tidigare, samt om det har gjorts några ändringar i ansökningen sedan tidigare år, t ex vad avser projektbeskrivningen. Att en ansökan inges under flera år kan tolkas som att den sökande är angelägen, vilket är ett plus, men om inga förändringar har skett sedan tidigare år kan det uppfattas så att vederbörande inte är särskilt angelägen. (Motsvarande kan förstås sägas om handledaryttranden som inlämnas år efter år utan annan ändring än datumet.)

g. Andra faktorer som är relevanta för att bedöma prognosen. Detta kan gälla tillgången på en god forskarutbildningsmiljö och tillgången på (biträdande) handledare.

h. Möjligheter till externfinansiering. Denna faktor påverkar inte utskottets bedömning i sig men kan underlätta för att snabba på antagningen av s k villkorligt antagna doktorander.

 

Pål Wrange 2015-12-03, ordförande i forskningsutskottet


Individuell studieplan (ISP)

Forskarutbildningen är ett individuellt utbildningsprogram. Handledare och doktorand upprättar därför i anslutning till antagningen en individuell studieplan. Den individuella studieplanen innehåller en tidsplan med olika etappmål som ska följas upp kontinuerligt (se tredje stycket nedan). Den uppsatta planen är inte bindande utan ska ses som en hjälp för övergripande planering. Planen undertecknas av doktoranden, handledaren och huvudhandledaren och lämnas till forskningskoordinator