Förkunskapskrav

För tillträde till kursen och möjlighet till examination krävs inga förkunskaper.

Innehåll och undervisning

Kursen är indelad i tre större block om sammanlagt 15 poäng. De två inledande blocken innefattar reglerna rörande individuell arbetsrätt, reglerna rörande kollektiv arbetsrätt. Kursen avslutas sedan med ett fördjupande block där deltagarna skriver en uppsats i ett arbetsrättsligt ämne. De första blocken inleds med att deltagarna träffas under några introducerande föreläsningar. Därefter äger ett antal distansseminarier rum över nätet. Seminarieuppgifterna, som består av scenarion med praktiska tillämpningsproblem, distribueras via kurshemsidan. Dessa löser deltagarna skriftligen. Svaren kommenteras sedan av läraren över nätet. Varje period avslutas med en uppsummering där läraren och deltagarna träffas över en dag för utvärdering av de rättsregler som behandlats under perioden. Därefter får deltagarna individuellt genomgå en skriftlig hemtentamen i form av ett praktiskt fall som skall lösas. Uppsatsperioden avslutas med redovisningar och diskussioner av uppsatserna.

Poängen med att hålla seminarierna över nätet samt att arrangera en hemtentamen är att antalet resor för deltagarna kan hållas lågt samtidigt som de träffar som äger rum kan ägnas åt de moment där det framstår som nödvändigt med direkt kommunikation mellan läraren och deltagarna. Det gäller framförallt vid starten av varje period där det framstår som viktigt att läraren går igenom vad som förväntas av deltagarna under perioden samt på vilket sätt de kommande seminarieuppgifterna skall lösas. Vidare kan det vara nödvändigt att läraren håller ett antal introducerande föreläsningar rörande de rättsregler som kommer att behandlas under perioden i syfte att sätta in dessa i ett samhälleligt perspektiv. Även en uppsummering vid periodens slut är av värde för deltagarna eftersom dessa då ges tillfälle att direkt diskutera de rättsregler och problem som har behandlats utifrån ett mera generellt rättspolitiskt (värderande) perspektiv. Här ges också tillfälle att anlägga vissa vetenskapliga perspektiv på de arbetsrättsliga reglerna. Vidare ges deltagarna här möjligheten att få muntliga kommentarer på tidigare insatser under perioden innan tentamen äger rum.

Närmare om undervisningen

Period I
Första dagen under den första träffen ägnas åt en genomgång av arbetsrätten och dess källor. Tanken med detta är att ge deltagarna en allmän översikt över det arbetsrättsliga regelverket, inklusive arbetsmiljöreglerna. Vad beträffar arbets­­rättens källor kommer läraren där att gå igenom hanteringen av för­arbeten, AD-praxis samt den svenska rättens förhållande till EG-arbetsrätten.

Under dag 2 gås den individuella arbetsrätten igenom. Därefter vidtar ett grupp­­arbete rörande arbetstagarbegreppet. Syftet med grupparbetet är förutom att deltagarna skall ges grundläggande kunskaper om vem som är arbetstagare i olika avseenden att de även skall få hjälp med att lösa en praktisk uppgift så att de sedan kan arbeta med distansseminarierna hemifrån.

Distansseminarium 1 behandlar anställningsskyddet enligt LAS däribland kravet på saklig grund och turordningsreglerna.

Under distansseminarium 2 diskuteras arbetsledningsrättens gränser. Frågor som arbetsskyldighetens omfattning, anställningsform, arbets­givarens omplace­rings­rätt disku­teras här.

Inom ramen för distansseminarium 3 uppmärksammas regleringen av anställningsvillkoren. Regler om individuell lönesättning särskilt beträffande oorgani­ser­ade, ut­givande och indragning av andra typer av förmåner tas här upp till diskus­­sion.

Distansseminarium 4 ägnas slutligen år diskrimineringslagstiftningen. Här berörs olika former av diskriminering på arbetsplatsen.

Vid den sista träffen under period 1 kommer anställningsskyddet, löne­sätt­ning samt diskrimineringsregler att diskuteras i ett rättspolitiskt perspektiv. Istället för att enbart gå igenom de befintliga reglerna med tillhörande disku­teras rättspraxis huruvida det existerande regelverket fyller sitt syfte. Det cen­trala i det perspektivet är exempelvis inte hur diskrimineringsreglerna skall tillämpas utan huruvida de faktiskt bidrar till att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar på arbetsmarknaden. Reglerna sätts med andra ord här in i sin samhälleliga kontext.

Period II
Den första träffen under period II ägnas åt reglerna rörande medbestämmande (förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet), fackföreningens organisation, föreningsrätten inkl. förtroendemans och skyddsombuds ställning på arbets­platsen samt stridsåtgärder.

Inom ramen för distansseminarium 5 diskuteras sedan fackföreningens möj­ligheter att fatta beslut i olika frågor rörande exempelvis inträde och ute­slut­ning ur föreningen, anslutning till kollektiva försäkringar, etc.

Distansseminarium 6 omfattar reglerna rörande demokrati på arbetsplatsen, förhandlingsrätten och förhandlingsskyldigheten enligt MBL.

I samband med distansseminarium 7 diskuteras den positiva och den nega­tiva föreningsrätten och dess gränser. Även den facklige förtroende­mannens ställning på arbetsplatsen berörs här.

Distansseminarium 8 berör reglerna rörande stridsåtgärder. Särskild tonvikt läggs här vid rätten att vidta sympatiåtgärder, då dessa kommit att utnyttjas i allt större utsträckning på arbetsmarknaden samtidigt som reglerna i MBL rörande dessa åtgärder många gånger framstår som svårtillämpade.

Under den avslutande träffen diskuteras sedan de ovan berörda frågorna i ett rättspolitiskt perspektiv i syfte att närmare belysa förhållandet mellan arbets­givare och arbetstagare. Exempelvis kommer här lönebildningen på arbets­mark­naden att diskuteras i ljuset av reglerna rörande stridsåtgärder.

Utöver den rättspolitiska diskussionen träffar deltagarna även företrädare för TCO under en dag för att bland annat diskutera TCO:s syn på avtalsförhandlingar, etc. Denna träff ingår inte som en formell del av universitetskursen.

Period III
Under perioden kommer studenterna att få författa en längre uppsats i ett arbets­rättsligt ämne. Deltagarna kommer här att under kursens gång välja ämne från en i förväg uppgjord lista. Skälet till att valet inte görs helt fritt är att ämnet måste ha den inriktningen och det omfånget att det blir möjligt för den enskilde deltagaren att genomföra uppgiften på utsatt tid med handledning på distans. Redan under den avslutande träffen under period II ägnas ett under­visningspass åt frågan hur man skriver uppsats. Läraren kommer här att gå igenom vilka krav som ställs på uppsatsen samt ge praktiska råd inför skriv­andet. Syftet med passet är att uppsatsarbetet skall kunna flyta så smidigt som möjligt. Handledning kommer sedan att ges på distans. I slutet av perioden återsamlas deltagarna för genomgång och diskussion av uppsatserna. Deltag­arna kommer här att ges möjlighet att opponera på varandra.

Examination

Efter de inledande två perioderna anordnas hemtentamina. Betyg sätts på grundval av resultaten vid dessa samt på grundval av uppsatsen som skrivs under period III. Utöver detta fordras att kursdeltagaren lämnat in godkända svar till samtliga distansseminarier.

Betygsgraderna är utformade enligt den så kallade ECTS-skalan som löper från A–F. I jämförelse med den tidigare skalan representerar F underkänd, E godkänd och B väl godkänd.

Kurslitteratur

Arbetslagstiftning, utg av Göransson & Nordlöf, Norstedts, Stockholm.

Källström, K. & Malmberg, J., Anställningsförhållandet, inledning till den individuella arbetsrätten, Iustus, Uppsala.

Rättsfallssamling i arbetsrätt, utgiven av Eklund, Källström & Nordlöf, Norstedts, Stockholm.

Schmidt, F., Facklig arbetsrätt, rev. uppl., Juristförlaget Stockholm.

Sigeman, T., Arbetsrätten, En översikt av svensk rätt med europarätt, Norstedts, Stockholm.

För all kurslitteratur gäller senaste upplaga.

Distansseminarier

 

Individuell arbetsrätt
Distansseminarium 1
Distansseminarium 2
Distansseminarium 3
Distansseminarium 4
Kollektiv arbetsrätt
Distansseminarium 5
Distansseminarium 6
Distansseminarium 7
Distansseminarium 8


Rättsfall

NJA 1948 s. 513
NJA 1977 s. 129
NJA 1982 s. 853
NJA 1987 s. 394
AD 1978 nr 111
AD 1978 nr 161
AD 1980 nr 114
AD 1989 nr 112
AD 1989 nr 120
AD 1994 nr 77
AD 1994 nr 122
AD 1998 nr 144
AD 1999 nr 98
AD 2000 nr 74
AD 2002 nr 45
AD 2002 nr 128
AD 2002 nr134
AD 2003 nr 55
AD 2005 nr 3
AD 2005 nr 32
AD 2008 nr 46
AD 2010 nr 6
AD 2011 nr 15
AD 2011 nr 22
AD 2012 nr 25

C-109/00 Tele Danmark.

Samtliga AD-fall från och med AD 1994 nr 77 finns att tillgå i Domstolsverkets rättsdatabas. Äldre rättsfall från AD samt rättsfallen från Högsta domstolen (NJA) kommer att distribueras per e-post till deltagarna. Fallet från Europadomstolen finns att tillgå i Europadomstolens rättsdatabas.