Fasadbild av hyreshus på kvällen där man ser flera balkonger.
Balkongflickorna är en skamfläck i vår rättshistoria menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. Foto: Jaap Bleijenberg / Mostphotos


Problemet med hedersmord och förtryck var ämnet på en av tisdagens riksdagsdebatter där inrikesminister Mikael Damberg (S) svarade på en interpellation av Amineh Kakabaveh (-). Det var under rubriken ”Balkongflickor och oskuldskontroller” som frågan om regeringen kommer att tillsätta en utredning som kartlägger förekomsten av utfärdandet av oskuldsintyg, om det behövs ny straffrättslig lagstiftning för att bättre kunna bekämpa oskuldsnormerna samt om regeringen anser att det behövs en utredningskommission som granskar de så kallade balkongflickorna behandlades.
 

Myntades i radioprogram från SR

Själva begreppet ”Balkongflickor” myntades redan 2006 i P1 Kaliber då man gjorde ett granskande reportage om unga kvinnor som tar livet av sig efter att ha blivit pådrivna av sina familjer och släktingar. Flera av dem har tvingats hoppa från balkonger. 

Annika Norée skrev senare artikeln Balkongflickor som publicerades i JFT 2017/2–4. I denna analyseras alla kända fall med balkongflickor som har förekommit under 2000-talet fram till ungefär år 2014, vilket Mikael Damberg belyser under interpellationsdebattens andra inlägg. I denna bemöter han skrivelsen från Amineh Kakabaveh med att en del redan har gjorts på våra universitet vad rör just denna fråga och att han även har fått kännedom om att mer är på gång:

– Jag har fått uppgifter om att hon (Annika Norée. Red. anm) ska uppdatera frågan genom en ny artikel. Hon har tittat på senare fall om hur det har varit med till exempel balkongflickor. Det här är också ett underlag som vi kan använda framöver.
 

Kompletterar tidigare artikel

Den kommande artikeln från Annika Norée på ovan nämnda ämne avser att komplettera den tidigare genom en uppföljning av de fall och som har förkommit under de senaste åren. Tanken är vidare att belysa den föreslagna regleringen av ett särskilt hedersbrott och förslaget att straffbelägga uppmaning att begå självmord. Artiklarna ingår i hennes pågående forskning om hedersrelaterade brott mot barn, som också innefattar oskuldskontroller och könsstympning av flickor.

– Forskningen kommer att resultera i en bok om hedersbrott mot barns frihet och frid (Norstedts Juridik). Kärnfrågan är: Vad får föräldrar göra mot sina barn utan att begå brott och hur inverkar hedersmotivet? Balkongfallen är långt ifrån lika omskrivna som andra hedersbrott. Men bakom dem ligger vanligen samma utlösande faktor som i andra brott begångna i hederns namn. Det handlar om allvarliga brott mot barn – i värsta fall mord – med familjens heder som motiv. Min genomgång av dessa sorgliga fall kommer även att ingå i en antologi på temat Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? (Redaktör: professor Marie Karlsson-Tuula, Karlstads universitet i samarbete med GAPF.)

 

Interpellationsdebatten från 24 november 2020 mellan inrikeminister Mikael Damberg (S) och Amineh Kakabaveh (-) går att ta del av på riksdagens hemsida.

 

Om Annika Norée

Annika Norée. 

Annika Norée är docent och universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet. Hon arbetade tidigare vid Polishögskolan i Solna och kommenterar ofta olika straffrättsliga och polisrättsliga frågor i press, radio och tv.

Annika Norée har publicerat flera läroböcker och artiklar om straffrätt och polisrätt. Hennes forskning rör främst frågor inom straffrättens allmänna del och polisrätt, med särskild fokus på polisers rätt att använda våld.

Läs mer om Annika Norée.