Entréskylt med uppmaningen att hålla i och hålla ut. Covid-19
En allmän sammankomst eller offentlig tillställning är för allmänheten öppna arrangemang som omfattas av ordningslagen. Exempel är mässor, konserter och idrottsevenemang. Foto: Mostphoto


Regeringen stramar nu åt restriktionerna ytterligare och den 24 november förbjuds allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare. Samtidigt tas det s.k. trubadurundantaget bort och i slutet av denna vecka införs också ett förbud mot att sälja alkohol efter klockan 22. Det är ett flertal rättsliga åtgärder som regeringen sammantaget vill att det svenska folket ska se som en kraftig uppmaning till att hålla ut med den sociala distanseringen för att rädda liv och, förhoppningsvis, säkra en jul i gemenskap.
 

Lagstiftningsprocessen ska inte rubbas

Men vad många frågar sig och anser är motsägelsefullt är varför det i ett sådant extraordinärt läge behöver dröja en hel vecka innan ett förbud börjar gälla. Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, förklarar att det är till skäl av det ramverk som styr hur lagstiftningsprocessen går till och att regeringen i själva verket kan antas ha bedömt att detta var det allra tidigaste datumet som förbudet kunde träda i kraft.

– Det är viktigt att låta lagstiftningsprocessen fungera som normalt, det vill säga att relevanta remissinstanser får säga sitt om en föreslagen ändring av en förordning och att regeringen därefter har tid till att ta ställning till deras yttranden. Att det i det här fallet enbart är en veckas mellanrum från det att ändringen föreslås till det att den börjar gälla är i själva verket väldigt ovanligt, vilket självklart motiveras i hur smittläget ser ut just nu, berättar Dennis.


Förordningar kan endast utfärdas med stöd i en lag

Rådande lagstiftning är också det som ger svar på frågor kring förbudet av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. För att regeringen ska kunna utfärda en förordning måste det nämligen finnas stöd för detta i en redan befintlig lag. För bestämmelsen om att begränsa antalet deltagare som samlas på ett publikt område, är det en paragraf i ordningslagen som ligger till grund. Denna fastställer att det är möjligt att införa inskränkningar för att motverka en epidemi, men ordningslagen sträcker sig alltså inte in över privata tillställningar.
 

Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap. Foto: Stockholms universitet / Staffan Westerlund

– Såvitt jag känner till finns det inte någon lag som skulle kunna ge regeringen möjlighet att begränsa privata tillställningar. En annan sak är förstås att de beslut som regeringen fattar under pandemin indirekt kan tänkas begränsa möjligheterna att hålla en privat tillställning, men regeringen har inte makt att modifiera en lag. Det är bara riksdagen som kan besluta om lagar i Sverige, vilket är en tidsödande process, förklarar Dennis och fortsätter:

– Av samma orsak har regeringen ingen möjlighet till att göra en generell stängning av restauranger och barer, trots att de kan utfärda en gräns för att sälja alkohol. Denna begränsning grundar sig nämligen i alkohollagen 3 kap. 10 § som medger att regeringen får förbjuda eller inskränka försäljningen av alkohol om det finns synnerliga skäl för det.


Möjligt att bli dömd och straffad

Att bryta mot förordningen om maximalt åtta deltagare på allmän plats kan medföra sanktioner för den som har arrangerat sammankomsten. För detta är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Motsvarande repressalier kan också potentiellt åläggas en deltagare i en olaglig sammankomst om polisen vill lösa upp till exempel en demonstration som överskrider antalet tillåtna deltagare, men en person väljer att inte lyda det. Denne skulle då kunna hållas ansvarig för brottet ”ohörsamhet mot ordningsmakten”.

Däremot finns det inget straffansvar eller annan sanktion kopplat till Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer till allmänheten. Därför kan man generellt inte heller bli straffad om man arrangerar en privat tillställning, så som ett födelsedagskalas eller större middag. Eftersom covid-19 omfattas av smittskyddslagen så kan det dock i vissa fall vara juridiskt relevant om en person har agerat i linje med de allmänna råden som ges från myndigheten eller inte, till exempel i fråga om att vistas publikt med symptom på corona.

– Av smittskyddslagen framgår att en person som misstänker att han eller hon är smittad, måste agera så att andra personer inte riskerar att smittas. För detta kan flera brott kan bli aktuella. Så även om det inte finns en laglig skyldighet att följa allmänna råd och rekommendationer, finns det ofta flera goda skäl till att göra det. Särskilt i en pandemi, avslutar Dennis.