Något samhällsorienterat skulle det bli på universitetet, det hade Jane Reichel bestämt. Men hon velade länge mellan Pol kand och juristutbildningen. I samband med att  hon skrev specialarbete om flyktingar på gymnasiet intervjuade hon en jurist på Rädda Barnen. Den intervjun bidrog till beslutet att studera till jurist.

- Jag blev väldigt imponerad av hur hon kunde använda juridiken som ett verktyg. Jag var rätt idealistisk i tonåren och hade kanske en idealiserad bild av juridikens möjligheter. Jag tror fortfarande att juridiken spelar en viktig roll i samhället, men jag har blivit medveten om dess begränsningar, säger Jane Reichel.

Under juridikstudierna på Stockholms universitet fick hon sina två första barn och tog föräldraledigt, men upprätthöll ändå kontakten med universitetet genom att läsa dels Kriminologi på halvtid dels sommarkursen Rasismens historia.

- Nu pluggar mina äldsta barn på universitetet. Jag har bläddrat i kurskatalogen för Stockholms universitet. Här finns så otroligt mycket spännande att läsa! De två kurser jag läste utanför juridiken har jag haft nytta av senare i livet, särskilt när jag började jobba tvärvetenskapligt. De var berikande att se på människor och deras beteende ur ett annat perspektiv än det juridiska.

 

Småbarnsförälder och student funkar utmärkt

Jane Reichel tyckte att det funkade utmärkt att vara student och småbarnsförälder.

- Det var lättare att plugga och ha barn än att jobba och ha barn. Det handlar om att ha is i magen, få in rutiner och inte plugga dygnet runt. Jag rekommenderar den som får barn under studierna att unna sig ledighet från studierna under den första tiden.

Forskarbanan hade hon till en början ingen tanke på. Istället gjorde hon notarietjänst i avsikt att bli domare.

- Jag trodde att det skulle vara alldeles för svårt att komma in, att forskarutbildningen var ämnad för de allra bästa. Men det gick ju bra forskarutbildningen känns i efterhand helt rätt för mig.  Dessutom visade sig forskarjobbet gå bra att kombinera med barn eftersom man, till skillnad från många andra juristjobb, kan gå hem vid tre-fyra på eftermiddagen, säger Jane Reichel.

 

Svensk förvaltnings anpassning till förvaltningsrätten

Jane Reichel
Jane Reichel

År 2006 disputerade hon på en avhandling i europeisk integrationsrätt: ”God förvaltning i EU och Sverige”.

Avhandlingen handlade om i vad mån Sverige behöver anpassa sig till EU-rätten. Den omedelbara påverkan på svensk förvaltningsrätt visade sig vara mindre än Jane Reichel hade förväntat sig.

- Men det har hänt mycket sedan jag skrev avhandlingen. Idag skulle det antagligen visa sig att påverkan är större.

Till sommaren kommer en ny förvaltningslag som bland annat innehåller en dröjsmålstalan vilket innebär att om en myndighet inte avgör ett beslut inom rimlig tid har den enskilde rätten att få ärendet prövat i domstol.

- Det här är vanligt i kontinental förvaltningsrätt och i EU-rätten, men nytt i Sverige. Hos oss har traditionen varit att ge den offentliga förvaltningen tillräckliga resurser att göra sitt arbete hellre än att ge enskilda verktyg att använda emot förvaltningen.

 

Myndigheter påverkas allt mer av privata intressen

Efter doktorsexamen publicerade hon boken  ”Ansvarsutkrävande: svensk förvaltning i EU” inom ramen för projektet ”EU och Arvet från Oxenstierna: den svenska statsförvaltningens funktion och framtid”, uppkallat efter Gustaf II Adolfs rikskansler som lade grunden till den svenska förvaltningsmodellen.  Boken handlade om i hur stor utsträckning svenska myndigheter kan hållas ansvariga för vad de gör och inte gör när de agerar inom EU.

Enligt Jane Reichel hade den offentliga förvaltningen en tydligare uppdragsgivare förr. Idag ingår myndigheterna i olika internationella nätverk och styrs även av internationella regler. Exempelvis Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen saknar i det närmaste helt nationellt grundad lagstiftning. När återkopplingen inte längre är lika starkt knuten till riksdagen blir ansvarsutkrävandet otydligt. Till otydligheten bidrar också att myndigheterna i allt högre grad utsätts för informell, och därmed osynliggjord,  påverkan från olika privata intressen.

- På grund av den mer diversifierade styrningen av offentlig förvaltning kan olika mål med verksamheten konkurrera med varandra. Mot den bakgrunden kan det finnas skäl att ge enskilda tydligare verktyg att kommunicera med myndigheter på ett mer övertygande sätt, som genom en  dröjsmålstalan, säger Jane Reichel.

 

Staty utanför Riddarhuset föreställande Axel Oxenstierna
Axel Oxenstierna, Sveriges rikskansler 1612–1654  lade grunden för det svenska förvaltningsväsendet. Här som staty utanför Riddarhuset.

Stelbent meriteringssystem för forskare

I ett kommande forskningsprojekt planerar Jane Reichel att studera den offentliga informationshanteringen i det digitala, globaliserade samhället.

- Vem som helst kan googla fram information. Men det krävs mer för att skilja mellan fakta och åsikt vilket är en förutsättning för ha kunna ha ett fungerande demokratiskt samtal. Myndigheternas utredningsskyldighet spelar i sammanhanget en viktig roll.

Förutom en kort sejour på Statskontoret har hon varit akademin trogen. På Statskontoret var hon medförfattare till rapporten ”Förvaltning för fri rörlighet. Rapporten handlar om myndighetsstyrning och hur den fria rörligheten ska balanseras mot andra intressen, exempelvis miljö och hälsa.

- Även om jag själv inte har gjort så mycket utanför universitetet tycker jag det är bra att forskare gör det. Meriteringssystemet är rätt stelbent inom akademin. Erfarenheter av forskning och utbildning är självklart viktiga men exempelvis erfarenheter som domare eller tjänsteman på Regeringskansliet kan också vara värdefulla. Jag tror att vårt stelbenta meriteringssystem kan försvåra rekryteringen, inte minst av utländska forskare, säger Jane Reichel.

 

Tvärvetenskapligt samarbete gav mer realistisk syn på rätten

År 2009 anställdes hon på Juridiska fakulteten, Uppsala universitet där hon sedermera befordrades till professor i förvaltningsrätt 2014. En del av arbetet i Uppsala bedrev hon på Centre for Research Ethics and Bioetics (CRB). Hon deltog bland annat i ett tvärvetenskapligt projekt vars syfte var att ta fram en IT-plattform för analys och förvaring av medicinsk data för länder i Afrika som inte har säker tillgång till internet. I samarbete med andra jurister och forskare inom etik tog hon fram ett rättsligt ramverk för användare av plattformen.

- Det tvärvetenskapliga samarbetet har gett mig en mer realistisk syn på rätten och rättens funktion. Jag har fått en bättre förståelse för hur rättsreglerna faktiskt tillämpas i praktiken och hur man kan använda sig av rätten på ett sätt som är anpassat till förutsättningarna

Mycket har hänt inom universitetsvärlden under de år Jane Reichel har varit borta från Stockholms universitet. Hon upplever att det har blivit vanligare inom rättsvetenskapen med kollektiva arbeten och samarbeten med andra vetenskapsdiscipliner. Vidare tycker hon att forskningen har blivit mer professionaliserad; det finns en större medvetenhet om hur man når ut  med sin forskning.

- Numer är det finaste inte nödvändigtvis att bli citerad av Högsta domstolen. Akademiska meriter, som att bli publicerad i en välrenommerad internationell tidskrift, har blivit viktigare. Peer review har blivit viktigare inom rättsvetenskapen.

 

Hämtar inspiration från Uppsala

Hon välkomnar att Stockholms universitet, i och med reformen 2011, utökade omfattningen för förvaltningsrätten, i synnerhet förvaltningsprocessen, på grundutbildningen. 

- Visst kan man tycka att jag är jävig. Men förvaltningsrätt har blivit ett allt viktigare ämne. Jämfört med när jag var student har förvaltningsdomstolarna fått en mycket viktigare roll. Oavsett om man du är offentligt eller privat anställd behöver alla jurister grunderna i förvaltningsrätten. Jag hoppas få undervisa i ämnet på grundutbildningen, säger Jane Reichel

Det finns en del från Juridiska fakulteten i Uppsala som hon menar att Stockholmsfakulteten kan låta sig inspireras av. Ett sådant inslag är de regelbundna högre seminarierna där disputerade forskare, och inte bara doktorander, läser och diskuterar varandras texter. Hon tycker också att Uppsalas undervisningsmodell bidrar till att studenterna är mer förberedda och villiga att delta aktivt i diskussionerna klassrummet:

- En stor del av det pedagogiska arbetet ligger i att ta fram bra seminariematerial som utmanar studenterna och ger dem något att arbeta med. Jag har från min Uppsalahorisont följt utvecklingen av juristutbildningen vid Stockholms universitet och mitt intryck är att det är finns en levande diskussion och väldig entusiasm i lärarkollegiet. Stockholmsmodellen känns som ett modernt sätt att angripa juridiska problem, och jag hoppas att mina erfarenheter från Uppsala ska komma till nytta även här.

 

Aktiv i Judiska församlingen

I Uppsala var Jane Reichel prodekan för forskningsutskottet. Eftersom den juridiska fakulteten i såväl Uppsala som Stockholm består av endast en institution har dekaner och prodekaner en inblick i den prefektens arbete på ett annat sätt än vad som är möjligt inom fakulteter med flera institutioner och därmed fler prefekter. Den inblicken tror Jane Reichel kan komma till nytta när hon tillträder som ställföreträdande prefekt vid Juridiska institutionen i Stockholm den 1 juli i år.

Vid sidan av arbetet tillbringar Jane Reichel mycket tid med sina fyra barn. Hon är aktiv i Judiska församlingen i Stockholm där hon är med i en studiegrupp bestående av kvinnor som studerar Toran tillsammans. Hon läser även gärna skönlitteratur, just nu ”Drottningens juvelsmycke” av Carl Jonas Love Almqvist. En favoritbok är Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie, en bok som på sätt och vis återanknyter till de frågor som en gång väckte intresset för juridiken hos Jane Reichel.

Det är intressant att läsa om hur det är att vara ekonomisk migrant utifrån ett inifrånperspektiv, säger Jane Reichel.

 

Läs mer om 2011 års reform av Juristprogrammet i Stockholms juristprogram reformeras, nr 4 2011 (329 Kb) .

Läs mer om Stockholmsmodellen

Mer kritiskt tänkande på Juristprogrammet
Jessika van der Sluijs blir ny dekan, nr 4 2017 (246 Kb)

 

 

Text och foto: Staffan Westerlund