Egentligen hade Johan Schelin tänkt plugga på Handelshögskolan i Stockholm, men han kom inte in. Istället blev det juridikstudier i Uppsala.

-  Jag har alltid varit intresserad av juridik och ekonomi. Det finns nära och gamla samband mellan ämnena. Människan har alltid idkat handel och därmed har det också funnits ett behov av regler för hur denna ska bedrivas.

Som student tänkte han sig den sedvanliga juristkarriären med först tingsmeritering och därefter arbete på en myndighet eller i näringslivet. Men under arbetet med examensarbetet i arbetsrätt undrade hans handledare, Kent Källström (sedermera prefekt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet), om han inte ville söka forskartjänst. Det ville han.

 

Trillade in på sjörätt av en slump

- Examensarbetet var helt klart det mest intressanta på hela juristutbildningen eftersom kursen innebär att man själv får skapa någonting, säger Johan Schelin.

Att avhandlingen kom att skrivas inom sjö- och transporträtt var mycket av en slump. I slutet av 1980-talet krävdes plötsligt att den som hade blivit antagen till forskarutbildningen i rättsvetenskap i Uppsala lämnade in en projektplan.

- När projektplanen skulle lämnas in satt jag i sjörättsbiblioteket i Oslo. Där fanns en liten hylla med litteratur om sjöarbetsrätt. Det här var före internets genombrott så den där hyllan var i princip vad jag kom åt. Alltså fick det bli arbetsrätt med sjörättslig inriktning.

Johan Schelin disputerade 1997 på avhandlingen ”Bekvämlighetsflagg och arbetsförhållanden”. Efter andra världskriget blev det allt vanligare att rederier valde att segla under en annans stats flagg än den stat där rederiet hade sitt huvudkontor. På så vis kunde rederierna få tag på billig arbetskraft samtidigt som bekvämlighetsländer som exempelvis Liberia och Panama fick ett välkommet tillskott till statskassan i form av registreringsavgifter. Avhandlingen handlar om hur bekvämlighetsflaggningen har påverkat rättsbildningen samt hur ILO-konventionen, EG-rätten (som det hette på den tiden) och andra internationella regleringar kan tillämpas för att reglera arbetsrättsliga förhållanden på sjöarbetsmarknaden.

Johan Schelin i sitt rum.
För närvarande jobbar Johan Schelin på en bok om kritiska perspektiv till rätten.

 

Jobbade på justitiedepartementet under Tsunamikatastrofen

Efter sju år som universitetslektor i Uppsala blev Johan Schelin sakkunnig och sedermera kansliråd i justitiedepartementet  Arbetet justitiedepartementet skilde sig på en väsentlig punkt från arbetet i den akademiska miljön.

- Akademin är mycket friare. Som forskare kan man själv välja vad man vill forska om. På regeringskansliet måste man hela tiden reagera på omvärlden. Du kan inte ha en färdig plan för hur arbetsdagen ska se ut när du kommer till jobbet.

Ett extremt exempel på oväntade händelser i omvärlden fick Johan Schelin erfara i samband med Tsunamikatastrofen 2004.

- På den här tiden fanns inget katastroforgan. Visserligen var katastrofen primärt en fråga för UD, men personalen där räckte inte till. Därför kallades all tillgänglig personal från andra departement in för att hantera katastrofen. Bara att få kontroll över vilka människor som drabbats utgjorde i sig ett företag.

En stor del av arbetet ägnade han åt förhandlingar i United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL) och International Maritime Organization (IMO)

- Delar av de konventioner som arbetades fram där är det faktiskt jag som har skrivit.

 

Förhandlingsperspektivet nyttigt för en akademiker

Förhandlingsarbetet innebar att han bodde på hotell 4-5 månader om året. Visserligen var det lärorikt men det blev slitsamt i längden så Johan Schelin sökte sig år 2010 tillbaka till den akademiska världen, denna gång till Stockholms universitet.

- Som förhandlare lär man sig vikten av att kompromissa. Man blir varse att förhandlare ifrån andra länder har helt andra uppfattningar i en fråga än du själv. Det är nyttigt att betrakta världen ur andras synvinkel och att kritiskt granska sitt eget förhållningssätt. Det egna landets lösning är inte alltid den bästa.

Erfarenheterna från förhandlingar är en av inspirationskällorna till Johan Schelins pågående bokprojekt om kritiska perspektiv till rätten.

När Högskoleverket (HSV) 2012 gav Juristprogrammet vid Stockholms universitet omdömet ”bristande kvalitet” var Johan Schelin studierektor för Juridiska institutionen. Underkännandet handlade bland annat om just avsaknad av kritiskt perspektiv i utbildningen.

- Det var förstås olyckligt att vi blev underkända. Men så här i efterhand tror jag att det var bra; det gav oss en nytändning. Tidigare var det pedagogiska perspektivet i det närmaste icke-existerande. Numer finns en helt annan pedagogisk medvetenhet.

Venedig - ritad av den osmanske amiralen och kartografen Piri Reis ca 1465 - ca 1554.
Sjörätten har haft stor kommersiell och politisk betydelse långt tillbaka i tiden. De medeltida italienska stadsstaterna vidareutvecklade den så kallade Lex Rhodia som tillämpades i det bysantinska riket från och med 600-talets början. Bilden föreställer stadsstaten Venedig och är ritad av den osmanske amiralen och kartografen Piri Reis ca 1465 - ca 1554.

 

En god pedagog ska vara studenternas katalysator

Ett år efter den svidande kritiken återkom HSV med den goda nyheten att Juristprogrammet vid Stockholms universitet ansågs hålla hög kvalitet. Men Juridiska institutionen vilar inte på gamla lagrar; under våren 2018 genomförs en rad förändringar i Juristprogrammet för att ytterligare stärka studenternas vetenskapliga och kritiska förhållningssätt, enligt den så kallade Stockholmsmodellen.

Det är en förlegad syn, enligt Johan Schelin, att en lärare i första hand bör vara en expert som förmedlar sina kunskaper i ämnet. En god pedagog är snarare en katalysator som hjälper studenterna att själva tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter.

- En sådan pedagog är kanske inte alltid den populäraste läraren eftersom det fortfarande finns en förväntan från studenterna att läraren ska servera det rätta svaret på seminariet.

Erfarenheterna av förhandlingar kommer även att prägla Johan Schelins nästa bokprojekt.

- Jag planerar en bok om lagstiftning genom förhandling vilket har blivit en trend till följd av rättens internationalisering. Det är en lagstiftningsteknik som radikalt skiljer sig från traditionell svensk lagstiftningsteknik som bygger på en samlad och balanserad avvägning. I internationella förhandlingar är det en tydlig dragkamp mellan olika intressen som står emot varandra.

 

Lösningarna kryper upp på land

Trots att det var en slump att Johan Schelin hamnade inom Sjö- och transporträtt har han blivit rättsområdet troget.

- Sjö- och transporträtten fyller en central roll i världen och har knappast förlorat sin aktualitet. Flödet av gods och människor som reser ökar konstant vilket innebär stora utmaningar, inte minst för miljön. Rederier är till sin natur företag som på många sätt befinner sig över och bortom nationalstaten. Det hissas en ny flagga i aktern och vips så har Sverige inte längre jurisdiktion över fartyget. Den här egenskapen hos rederierna tenderar att anammas av andra industrier. Många av de lösningar som sedan länge har diskuteras inom sjö- och transporträtt tar förr eller senare steget upp på land, säger Johan Schelin.

Och vad gör då en professor i sjö- och transporträtt när han inte ägnar sig åt forskning eller undervisning? Svaret är givet.

Slipar på min träbåt. Det ska vara trä. Har du någon gång fått möjligheten att jämföra ett plastskrov med ett välfernissat träskrov så vet du varför.

 

Läs mer om Stockholmsmodellen