Det var i oktober 2004 som två personer, en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna, höggs ihjäl med en balisongkniv i centrala Linköping. Vid brottsplatsen påträffades både mordvapen och en mössa som gjorde att polisen kunde säkra gärningsmannens DNA men trots detta är det först i juni 2020 som ett genombrott i fallet sker. En 37-årig man grips då baserat på träffar i en kommersiell databas för DNA-släktforskning kombinerat med familjesökning. Mannen erkänner båda morden samma dag.

Nu döms mannen till rättpsykiatrisk vård för två fall av mord. Med anledning av att mannens advokat gjorde gällande i rätten att den tilltalade, vid en fällande dom, skulle dömas för dråp förklarar Dennis Martinsson i SVT nyheters direktsändning kort skillnaden mellan mord och dråp samt vad som generellt menas med rättspsykiatrisk vård. Eftersom fallet är ett av de första i Sverige som kunde lösas med hjälp av att söka efter DNA i databaser för släktforskning, kommenterade Dennis Martinsson också detta förhållandevis nya fenomen och om det finns några etiska problem med en ökad användning av biometrisk information.

Se inslaget i SVT nyheter som sändes den 1 oktober 2020. Dennis Martinsson är med drygt 9 minuter in i sändningen.

 

Om Dennis Martinsson

Dennis Martinsson
Dennis Martinsson. Bild: Staffan Westerlund / Stockholms universitet

Dennis Martinsson är universitetslektor och doktor i straffrätt vid Juridiska institutionen. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen Om straffrättsvillfarelse och deltar ofta i olika medier genom att bland annat analysera aktuella rättsfall samt förklara och diskutera olika straffrättsliga frågeställningar och teman.

Dennis Martinsson är kursföreståndare för grundkursen i straffrätt, specialkursen Straffrätt och samhälle och undervisar på Juridisk introduktionskurs (JIK), allmän rättslära samt på flera specialkurser. Dennis handleder och examinerar även examensarbeten i straffrätt.

Mer om Dennis Martinssons publikationer.