Genom att hacka sig in i krypteringsverktyget Encrochat har europeisk polis och åklagarmyndigheter kunnat läsa kriminella gängs kommunikation och med framgång använt denna som bevisning i flera åtal. Men försvaret i de två svenska fall där Encrochat-bevisning nu har använts menar att bevisningen inte är laglig att använda eftersom den inte tillkommit enligt svensk lag. Deras ståndpunkt är därför att den ska underkännas.

Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, gästar Studio Ett i P1 där han förklarar att frågan egentligen inte stannar vid huruvida denna typ av bevisning är laglig eller ej eftersom det råder fri bevisprövning i Sverige. Kommer domstolen fram till att bevisningen har kommit fram på ett otillåtet sätt, så kan den ändå användas i rättegången. Då måste domstolen dock göra en en slags rimlighetsbedömning först, där effektivetsskäl (möjlighet att utreda brott och döma någon) ska vägas mot den enskildes rättssäkerhet (bl.a. möjlighet att angripa bevisningen, ge sin syn på värdet av bevisningen m.m.) och där får domstolen exempelvis också väga in just denna bevisning i förhållande till vad åklagaren i övrigt använder till stöd för åtalet.
 

Lyssna på Studio Ett från den 23 mars 2021. Inslaget om EncroChat-bevisningen börjar cirka 59 minuter in i sändningen.

 

Om Dennis Martinsson

Dennis Martinsson. Foto: Staffan Westerlund / Stockholms universitet

Dennis Martinsson är universitetslektor och doktor i straffrätt vid Juridiska institutionen. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Om straffrättsvillfarelse" och deltar ofta i olika medier genom att bland annat analysera aktuella rättsfall samt förklara och diskutera olika straffrättsliga frågeställningar och teman.

Dennis Martinsson är kursföreståndare för grundkursen i straffrätt, specialkursen Straffrätt och samhälle och undervisar på Juridisk introduktionskurs (JIK), allmän rättslära samt på flera specialkurser. Dennis handleder och examinerar även examensarbeten i straffrätt.

Mer om Dennis Martinssons publikationer.