Genom att hacka sig in i den krypterade kommunikationsplattformen Encrochat har europeisk polis och åklagarmyndigheter kunnat samla in kommunikation från när kriminella gäng i Sverige har planerat och utfört sin brottslighet. Nu väcks dock allt fler frågor kring hur det har gått till när bevisningen har samlats in - Frågor som kan ställa till besvär om bevisningen ska användas vid en rättegång. 

Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, förklarar hur principen om en rättvis rättegång kan påverkas av oklarheterna kring hur Encrochat-bevisningen har tagits fram och vilka svårigheter som kan uppstå när domstolen ska ta ställning till det insamlade materialet: 

– Det blir ju svårt för domstolen att ta ställning fullt ut i de här frågorna när allt underlag som skulle behövas inte finns. 

Hör hela inslaget i Sveriges Radios Ekot som sändes den 22 april 2021 (inleds ca 6 minuter in i sändningen).

 

Om Dennis Martinsson

Dennis Martinsson. Foto: Staffan Westerlund / Stockholms universitet

Dennis Martinsson är universitetslektor och doktor i straffrätt vid Juridiska institutionen. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Om straffrättsvillfarelse" och deltar ofta i olika medier genom att bland annat analysera aktuella rättsfall samt förklara och diskutera olika straffrättsliga frågeställningar och teman.

Dennis Martinsson är kursföreståndare för grundkursen i straffrätt, specialkursen Straffrätt och samhälle och undervisar på Juridisk introduktionskurs (JIK), allmän rättslära samt på flera specialkurser. Dennis handleder och examinerar även examensarbeten i straffrätt.

Mer om Dennis Martinssons publikationer.