Det tyska energibolaget RWE har två kolkraftverk i Nederländerna som kommer att omfattas av landets beslut om att fasa ut kolkraften till 2030. Det anser bolagets vd är olagligt och de kräver nu 1,4 miljarder euro av den nederländska staten som kompensation för kolutfasningen.

Stämningen lämnades in i en skiljedomstol i Washington i början av februari. Det är där som tvister enligt Energistadgefördraget, ett handelsavtal som 55 av världens länder skrivit under, tas upp och ofta äger rum under stor sekretess. Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, förklarar i DN hur det är ett problem att denna typ av rättsprocesser sker utan insyn.

– Den här typen av skiljeförfaranden mellan företag och stater är ett gissel. Sverige, Tyskland och Nederländerna har fungerande rättsliga system där företagen kan driva processer och där allmänheten har insyn och beslut kan överklagas. Men här skickas processen till tvistlösningsmekanismer utan insyn och krav på enorma belopp, och det är inget bra sätt att lösa tvister, säger han

Läs artikeln "Tysk energijätte stämmer Nederländerna för utfasning av kol" som publicerades i Dagens Nyheter den 16 februari (låst artikel).

 

Om Jonas Ebbesson

Jonas Ebbesson. Bild: Eva Dalin / Stockholms universitet

Jonas Ebbesson är professor i miljörätt och föreståndare för Stockholms miljörättscentrum vid Stockholms universitet. Till höstterminen 2021 är det även tänkt att han ska bli föreståndare för magisterprogrammet i miljörätt, som institutionen har beslutat att återuppta efter drygt sex års uppehåll. 

Jonas Ebbesson forskar och undervisar huvudsakligen i miljörätt. Hans forskning är inriktad på olika miljörättsliga frågor, ofta i gränssnittet till andra ämnesområden och med en internationell infallsvinkel. Jonas har ägnat en stor del av sin forskning åt allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Detta tema berör förhållandet mellan miljöskydd, mänskliga rättigheter och ”miljödemokrati”.
 

Läs mer om Jonas Ebbeson