Paragraftecken i mitten av flera högar av mynt.
EU:s statsstödsregler anger att skatter ska ha en neutral utformning och inte slå på olika sätt i förhållande till företag som är i samma situation. Foto: Andrey Popov / Mostphotos


Förslaget om riskskatt för vissa kreditinstitut aviserades i budgetpropositionen som presenterades denna höst och innebär i korta drag att stora banker med skulder på över 150 miljarder kronor ska åläggas en särskild skatt för att kompensera risken för att de potentiellt blir kostsamma för samhället vid en ekonomisk kris. Men EU har redan regler för hur finansiering av kostnader för eventuella kriser i det finansiella systemet får gå till och förslaget kan i själva verket strida mot EU:s regler om statsstöd menar Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

Det är på uppdrag av Svenska Bankföreningen som Ulf Bernitz har gjort en analys av regeringens förslag om riskskatt för vissa kreditinstitut (Fi2020/03725/S1). Hans slutsats har publicerats i föreningens senaste nummer av tidningen Bankfokus och där framgår också att han är kritisk till hur förslaget har utformats och motiverats.

– Det är många som undrar om förslagets motivering, om den överhuvudtaget är äkta eller om det snarare är att man behöver få in mer pengar säger Ulf Bernitz till Bankfokus.

Selektivt statsstöd skulle kunna orsaka snedvriden konkurrens på marknaden

Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt. Foto: Staffan Westerlund / Stockholms universitet
 

Statsstöd är när det offentliga, till exempel en kommun, stöttar en ekonomisk verksamhet med offentliga medel eller ger en ekonomisk förmån som i sin tur leder till att mottagaren får en fördel jämfört med andra aktörer på marknaden. I fallet om riskskatt uppkommer indirekt ett statsstöd till de banker som kommer att slippa betala skatten genom att de ligger under en hög, rätt godtyckligt satt tröskel. Det är sannolikt inte tillåtet enligt EU:s statsstödsregler.

Syftet med EU:s reglering av huruvida statsstöd kan utdelas och i vilken omfattning är att säkerställa att medlemsstaterna inte kan snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. Eftersom regeringen är skyldig att anmäla sitt förslag till EU-kommissionen är det därför osäkert om det kommer kunna gå igenom. Det vore i sådana fall tredje gången gillt för regeringens försök till att införa extraskatt för banker berättar Ulf:

– Först var det ett förslag till bankskatt beräknat på anställdas löner, sedan var det ett förslag till väldigt höga resolutionsavgifter som inte gick vidare. Nu kommer man igen med ett tredje upplägg, men i grund och botten handlar det om samma sak, att man vill dra in mer pengar från banksektorn till staten.
 

Läs hela intervjun med Ulf Bernitz i Bankfokus Special nr 2 från november 2020 -Rättsutlåtande: ”Skatten strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler”