Att en jurist innehar stol 1 i Svenska Akademien är snarare regel än undantag alltsedan 1930-talet. I så måtto är det företrädaren på stolen, författaren och litteraturvetaren Lotta Lotass, som utgör undantaget. Eric M. Runesson träd­er formellt in i Akademien den 18 december i samband med dess högtidssammankomst. Han förväntas då att hålla ett anförande. Kutymen är att det ska handla om företrädaren på stolen, men så blir det inte denna gång.


– Det anses nog inte riktigt pietetsfullt att hålla tal till en ännu levande och verksam författare. Det skulle inte kännas särskilt bra. Det får bli ett annat ämne istället, oklart vad än så länge, säger Eric M. Runesson.

Medlare åt Svenska Akademien

Innan han blev tillfrågad om att träda in som ledamot hade Eric M. Runesson anlitats som medlare för att reda ut de konflikter som har orsakat slitningar inom Akademien. Att han nu byter roll, från att ha varit en extern part till att bli en del av verksamheten ser han inte som något problem.


– Den stora skillnaden är att man som ledamot förväntas ha en uppfattning i sak medan min uppgift som medlare var att hjälpa till med problemformuleringen. Jag tror inte att mitt tidigare uppdrag kommer att påverka min roll ell­er ställning i Akademien.
En medlare i juridisk mening hjälper parterna att fatta så kloka beslut som möjligt genom att redogöra för de juridiska implikationer deras vägval kan komma att få.
– Det handlar om att förmå parterna att inse att deras beslutandemakt har vissa juridiska begränsningar samt att den enes beslut påverkar den andre och vice versa. På så vis kan man komma fram till en jämvikt mellan parterna.

Eric M. Runesson utanför sin arbetsplats, Högsta domstolen.
Eric M. Runesson utanför sin arbetsplats, Högsta domstolen.


Eric M. Runesson blev tidigt intresserad av medling. Tillsammans med Jan Kleineman, sedermera professor i civilrätt, byggde han upp den så kallade förhandlingsveckan som ett block i kursen kommersiell avtalsrätt vid Stockholms universitet. Inspirationen kom till en del från Eric M. Runessons masterstudier vid Harvard Law School.


– Förhandlingsveckan bestod i intensiv träning i förhandlingsteknik. Jag höll på med det i några år tills det blev för slitsamt. Parallellt med undervisningen jobbade jag på advokatbyrå och skrev min avhandling vid Handelshögskolan i Stockholm.

Knuten till Stockholm Centre for Commercial Law

Jan Kleineman lärde han känna redan som student. Två andra Jan – Hellner och Ramberg – kom också att göra intryck på den unge juriststudenten Eric.


– Det här var personer som jag verkligen såg upp till och kom att påverkas av.
Samarbetet men Jan Kleineman skulle fortsätta i ny form när denne var med och tog initiativ till att inrätta Stockholm Centre for Commercial Law. Eric M. Runesson knöts till verksamheten så som ledamot i vetenskapliga rådet och var 2016–2018 adjungerad professor vid Stockholms universitet. Han har fortfarande kontakt med Centret.


– Jag ska hålla ett kvällsseminarium där om några veckor och går gärna på andras seminarium när jag har tid.


Efter närmare 30 år som advokat menar han ha lärt sig en del om hur organisationer fungerar och inte fungerar. Den kunskapen hoppas han kunna ta med sig in i Akademien.


– Det kan nog vara bra att ha någon vid bord­et med min praktiska erfarenhet. Dessutom råkar jag veta en del om den juridiska miljö som Akademien rör sig i. Det är en speciell form av organisation genom att vara en privaträttslig korporation med offentligrättsliga inslag som går tillbaka till ett gammalt kungligt privilegium från 1786. Svenska Akademien är varken en ideell förening eller en stiftelse utan något däremellan. Det gör att juridiken kring organisationen blir komplicerad.

Strävar efter språkets klarhet

I september 2018 tillträdde han som justitieråd i Högsta domstolen. Eric M. Runesson menar att det rent allmänt kan vara bra att ha en jurist som ledamot i Akademien.
– Vi har vårt eget perspektiv på språket. För oss ska språket inte vara lyriskt eller suggestivt.  Vi jurister strävar inte efter skönhet i språket utan klarhet. Eller möjligen den skönhet som finns i klarheten.


Hur är det med skönlitteraturen då, hinns den med mellan rättsfallen och propositionstext­erna?


– Jag har självklart inte blivit invald för att jag kan så vansinnigt mycket om litteratur. Men när jag i en annan intervju beskrev mig själv som en glad amatör på litteraturens område tyckte min fru att jag spelade ner mig.


Just nu läser han ”Massa och makt” av nobelpristagaren Elias Canetti. Boken är en filosofisk och skönlitterär studie av hur massrörelser uppstår och fungerar.


– Det är en mycket fint skriven bok med många intressanta formuleringar i ett ämne som inte har förlorat i aktualitet.


Eric M. Runesson vill gärna framhålla att Svenska Akademien gör mycket mer än bara delar ut Nobelpriset i litteratur. Även andra pris­er och stipendier delas ut av organisationen. Därtill ger Akademien ut svenska klassiker med en inledning författad av en av ledamöterna samt ansvarar för Svenska Akademiens ordbok – ett mastodontprojekt som har pågått sedan 1890-talet och som beräknas vara i mål inom några år.  


– Jag ser verkligen fram emot att arbeta med de fantastiska människor som utgör Svenska Akademien. För mig personligen innebär ledamotskapet en genväg in i litteraturen. Genom att ta del i Akademiens arbete kommer jag att uppfatta och läsa en massa saker som jag
annars inte hade gjort, säger Eric M. Runesson.

 

Text & bild: Staffan Westerlund

Artikeln är publicerad i Nyhetsbrevet Juridicum nr 3 2018