Vy över skogsmark i Värmland
Många jord- och skogsbruksföretagare har drabbats av att andra intressen gör allt större anspråk på deras mark. Frågan är i vilken omfattning äganderätten skyddar dem? Foto: Anlu / Mostphotos


Den oberoende och opartiska Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en av flera akademier som har som uppgift att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet så att det är till nytta för samhället. Organisationen driver många frågor men har bland annat, liksom flera andra berörda, vittnat om en oroande utveckling där många jord- och skogsbruksföretagare har drabbats av att andra intressen gör allt större anspråk på deras mark. Pågående regeltillämpningar och utredningar har allt oftare lett till inskränkningar i ägande- och brukanderätten till jord och skog.

Mot bakgrund av denna utveckling startade KSLA i november 2017 ett tre år långt Äganderättsprojekt, vars syfte är att ge ökad kunskap om den privata äganderätten och dess betydelse. Projektet drivs av en arbetsgrupp bestående av sex ledamöter i KSLA med bred erfarenhet av jord och skogsbruk, akademijägmästaren samt en extern juridiskt sakkunnig person. Till detta utsågs Karin Åhman vars forskning framför allt har rört allmän konstitutionell rätt, europarätt samt skyddet av fri- och rättigheter och dess betydelse i svenska domstolar. Åhman disputerade år 2000 på en avhandling om egendomsskyddet enligt Europakonventionen.

Åhman anger att det har varit väldigt lärorikt att delta i arbetet på KSLA och att hennes kunskaper i ämnet konstitutionell rätt har kommit väl till pass.

 

Aktuell i tidningen Land

Karin har precis medverkat i en intervju med tidningen Land Lantbruk (nr 41 från den 2 oktober 2020) på ämnet äganderätt. Här förklarar hon att äganderätten åtnjuter ett konstitutionellt rättsskydd - ett skydd som begränsar vad riksdagen kan besluta om i lagstiftningen och som sätter gränser för domstolarna och myndigheterna i deras rättstillämpande verksamhet. Det är ett starkt skydd, även om det i praktiken innebär att om något anges som ett ”allmänt angeläget intresse” så godtas det i regel i en rättslig prövning. Detta har också setts tillämpas av staten vid flera tillfällen. I rättstillämpningen är det dock inte alltid som denna rättighet får fullt genomslag.

Åhman anger att domstolarna numer använder det konstitutionella rättighetsskyddet, inklusive Europakonventionen och EU:s stadga om grundläggande rättigheter, i sina prövningar men att tillämpningen emellanåt är ojämn. Likaså att proportionalitetsprincipen inte alltid har fått det genomslag som är möjligt.

 

Presenteras under webbinarium

Vid årsskiftet 2020/2021 ska Äganderättsprojektet avslutas. I projektet har kunskap samlats in och sammanställts om äganderättens innebörd och dess utveckling genom tiderna. En beskrivning har gjorts av hur reglerna har utvecklats och förvaltats liksom förändringstryck, aktuellt läge och äganderättens betydelse för de enskilda jord- och skogsbruksföretagarna. Ingår gör även en prognos av de sk. gröna näringarnas framtida utveckling.

Projektgruppen kommer att presentera sitt arbete och resultat vid ett webbinarium som anordnas av KSLA den 4 november 2020.

Läs mer om webbinariet ”Äganderätten och de gröna näringarna”.

 

Om Karin Åhman

Karin Åhman. Foto: Staffan Westerlund / Stockholms universitet

Karin Åhman är universitetslektor i Statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Tidigare var hon anställd som professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet där hon även blev jur.kand 1990. Hennes forskning har framförallt rört allmän konstitutionell rätt, europarätt och särskilt skyddet av fri- och rättigheter och dess betydelse i svenska domstolar.

Karin har författat en lång rad böcker, antologier och vetenskapliga artiklar inom sitt verksamhetsområde.