– Vad vi gör och vem vi blir på nätet har alltid intresserat mig. Vad vi kan utsätta varandra för är den mörka sidan av internet. Det är ett fenomen som är väldigt komplext, för att på riktigt få grepp om det så behöver vi belysa det från flera håll, säger Charlotte Alm, docent vid Psykologiska institutionen och initiativtagare till projektet ”Strategier och normaliseringsprocesser av näthat bland brottsoffer, förövare och i civila samhället”.

 

Charlotte Alm.
Charlotte Alm. Foto: Jens Lasthein

I gruppen av forskare ingår också Janne Flyghed, professor i kriminologi, Ali Osman, docent i pedagogik samt Mårten Schultz, professor i juridik. 2018 fick de pengar genom satsningen på digital humanvetenskap. Det gav dem möjlighet att skapa ett gemensamt projekt och tid att söka externa medel. Nu väntar forskarna på beslut om pengar för ett pilotprojekt, och till våren ska de söka större anslag från Vetenskapsrådet. Näthat är ett fenomen som berör många forskningsdiscipliner och passar väl in på definitionen av digital humanvetenskap.



– Det är spännande att arbeta över institutionsgränserna, man kan få syn på saker man annars skulle kunna missa. Inom sin egen disciplin kan man ta saker för givet, men när man träffar någon med annan bakgrund får man stanna upp och i grunden fundera på vad man menar, säger Charlotte Alm.


Litet forskning på området

I fyra olika delstudier vill de undersöka olika aspekter av näthat.

Collage: En skällande schäferhund, en människa som kramar ett träd och eld.
Foto: Jens Lasthein

Hur hanterar den som har blivit utsatt situationen?  Vilken hjälp finns och hur matchas den med behoven? Hur förklarar förövaren sitt beteende? Hur kan lagen hjälpa individer och organisationer? Det är några av frågorna gruppen hoppas kunna svara på. Trots att näthat är ett etablerat begrepp finns relativt lite forskning på ämnet. Gruppen vill veta mer om vad som händer i det stora glappet mellan det antal som blir utsatta och det fåtal händelser som går till åtal. Hur hanteras det? Finns det till exempel en risk att näthat normaliseras?


Forskarna hoppas på att kunna samla in data och sedan förstå dem utifrån fyra olika perspektiv. Något som kan komma att bli både berikande och utmanande. Olika begrepp och teorier kan användas för att förklara samma saker.


– Till exempel har Janne en kriminologisk utgångspunkt. När han tittar på hur förövare rationaliserar det faktum att de utsätter någon för hat så finns det motsvarande begrepp inom psykologin, men vi kanske talar mer om orsaksförklaringar och attribution. Det är inte exakt samma sak och samma teorier, men vi förstår vad den andra talar om.


Charlotte Alm är positiv till att universitetet satsar på digital humanvetenskap.


– Den digitala världen kommer inte att bli mindre. Nästa generation kommer inte ens att göra samma uppdelning mellan en digital och en riktig värld.  

 

Text: Anna-Karin Landin