Skyddet mot retroaktiv beskattning i svensk rätt regleras utifrån tre huvudsakliga källor: förbudet mot retroaktiv skatte- och avgiftslagstiftning i regeringsformen (RF), egendomsskyddet i Europakonventionen (EKMR) samt unionsrättens allmänna rättsprinciper.


Förbudet i regeringsformen är försett med två undantag. Om särskilda skäl föreligger kan regeringen genom ett särskilt skrivelseförfarande, lämna en skrivelse till riksdagen med förslag om att en skattelag ska införas retroaktivt. Detta innebär en förvarning till skattebetalarna om att en retroaktiv lag är att vänta. Riksdagen avgör om regeringens förslag uppfyller kraven på särskilda skäl. Skrivelseförfarandet har i genomsnitt använts någon gång per år. Det andra undantaget avser situationer av krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris, men har hittills aldrig tillämpats. Rättspraxis rörande retroaktivitetsförbudet är tunnsått. I avhandlingens analys av rättspraxis framgår att tolkningen av stadgandet i RF är alltför snäv.


- De allmänna principer som finns i offentlig rätt tycks inte ha beaktats fullt ut. Den snäva tolkningen torde leda till en återhållande effekt hos dem som överväger att driva ett fall baserat på förbudet i RF, säger avhandlingens författare, Katarina Fast Lappalainen.


I avhandlingen konstaterar hon att svensk rätt uppfyller den minimistandard som gäller enligt EKMR. Vidare framgår av EU-domstolens praxis att det svenska skrivelseförfarandet tycks vara förenligt med unionsrätten. Katarina Fast Lappalainen menar emellertid att rättssäkerheten borde stärkas ytterligare genom att riksdagen hämtar vägledning från hur EU-domstolen bedömer legitimiteten vid bedömningen av vad som utgör särskilda skäl vid införande av retroaktiv lagstiftning.


Skyddet mot retroaktiv lagstiftning ger uttryck för ett värde vilket måste vägas mot andra grundläggande värden som omhuldas i en rättsstat. På så vis kan man fastslå när det är legitimt att göra ett avsteg från skyddet. Med utgångspunkt i proportionalitetsprincipen presenteras i avhandlingen en tolkningsmodell baserad på analys av rättspraxis i EU-domstolen och Europadomstolen. Utifrån denna tolkningsmodell diskuteras hur prövning av särskilda skäl bör göras och hur, så långt det är möjligt, retroaktiv lagstiftning kan undvikas.


I avhandlingen föreslås inrättandet av ett expertråd efter brittisk modell som utvärderar retroaktiva lagstiftningsingripanden i syfte att bidra till bättre rättssäkerhet och lagstiftningskvalitet för framtiden. Vidare föreslår Katarina Fast Lappalainen att det andra undantaget i RF bör utvidgas till att omfatta även andra krissituationer.


-  Det kan finnas skäl att göra undantag från skyddet mot retroaktiv skattelagstiftning i händelse av exempelvis en miljökatastrof eller en cyberattack, säger Katarina Fast Lappalainen.

 

Avhandlingen  ”Om skyddet mot retroaktiv beskattning – En studie i konstitutionell rätt” finns att läsa i fulltext.


Kontakt:

Katarina Fast Lappalainen, Juridiska institutionen, Stockholms universitet
e-post: katarina.fast@juridicum.su.se
tel: 076-888 26 02


Presskontakt:

Staffan Westerlund, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
e-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se
tel: 072-147 30 93

Foto: Högupplöst Lågupplöst
Fotograf: Staffan Westerlund

 

Katarina Fast Lappalainen