EU-rätten bygger på uniform tillämpning. EU-rätten anses ha företräde och oftast direkt effekt i medlemsstaterna. Följaktligen får medlemsstaterna inte modifiera tillämpningen av EU-rätten. Men i praktiken har ingen EU-medlem fullt ut erkänt premissen.   
I avhandlingen görs en omfattande systematiserande kartläggning av den praxis som visar hur domstolar i Sverige, Danmark, Tyskland och Norge hanterar sådana fall där EU, respektive EES anses ha överskridit sin beslutskompetens. I Sverige finns ingen kontroll av sådana överträdelser utöver EU-domstolens egna regler. I Danmark måste alla sådana fall prövas av Högsta domstolen. Tyskland intar ett slags mellanposition mellan Sverige och Danmark; om överträdelsen anses uppenbar och har stor inverkan på nationell rätt måste den prövas av Författningsdomstolen . EES-rätten är inte överstatlig men utformad för att få samma effekter som EU-rätten. I Norge följs därför EUs praxis, men med delvis mer omfattande domstolskontroll i förhållande till den norska Grunnloven.


-    En generell iakttagelse är att ju mindre prövning som görs i nationell domstol desto större genomslag får EU-rätten vilket är fallet i till exempel Sverige, säger avhandlingens författare, Carl Lebeck.

 

Konstitutionernas särdrag analyseras

I avhandlingen analyseras även vilka värden som utgör särdrag i de studerade ländernas konstitutioner, hur dessa kommer i konflikt med EU-rätten samt hur nationella domstolar försöker lösa dessa konflikter. I Sverige kommer exempelvis grundlagens långtgående skydd av yttrandefriheten i konflikt med EUs persondataskyddsförordning.  I Tyskland uppstår konfliktytorna framför allt mellan EU och det inhemska egendomsskyddet, likabehandlingsprincipen och vissa processuella rättigheter.


-    Nationella domstolar tenderar att anpassa nationell rätt till överstatlig rätt i de flesta fall där konflikter uppstår. I de fall detta inte görs handlar det om temporära eller processuella snarare än permanenta hinder. Skillnaderna mellan medlemsländerna är inte särskilt stora vad gäller den materiella regleringen.

 

Konflikt mellan effektivitet och grundläggande rättigheter

Carl Lebeck konstaterar att det finns en konflikt mellan EU-rättens krav på effektivitet och de nationella rättsordningarnas särdrag vad gäller grundläggande rättigheter. Skyddet för grundläggande rättigheter tenderar att utvecklas mot en gemensam praxis där EKMR kommit att bli en minsta gemensam nämnare för nationell och överstatlig rätt. Vad gäller skyddet för legalitetsprincipen har de nationella domstolarna sökt upprätthålla ett skydd för materiell förutsebarhet i tillämpning av EU-rätten. Tillämpningen av överstatlig rätt är därför underkastad vissa konstitutionella gränser samtidigt som dessa gränser som huvudregel inte innebär något hinder för den överstatliga rättsordningens effektivitet.


-    Till syvende och sidst handlar avhandlingen om hur mycket nationell suveränitet det kan finnas samtidigt som rättsreglerna i medlemsländerna harmoniseras, säger Carl Lebeck.

 

Carl Lebeck försvarade sin avhandling ”De konstitutionella gränserna för tillämpning av överstatlig rätt: en komparativ studie” den 24 januari 2020.
Avhandlingen är utgiven på Jure förlag.

 

Om Carl Lebeck


Carl Lebeck är doktor i statsrätt vid Stockholms universitet. Han har mastersexamina från Oxford University och Harvard Law School.  

 

Carl

E-post: carl.lebeck@juridicum.su.se   
Mobilnummer: 073 402 82 90


Presskontakt David Assadkhan

E-postdavid.assadkhan@juridicum.su.se
Mobilnummer: 072 147 30 93


Foto

Högupplöst

Lågupplöst
Fotograf: Staffan Westerlund

Carl Lebeck
Carl Lebeck