Den offentliga förvaltningen har stor betydelse i det svenska samhället och angår personliga och ekonomiska värden som är viktiga för medborgarna. Förvaltningsmyndigheternas handläggning av förvaltningsärendena ska vara rättssäker och effektiv. I det ligger att förvaltningen ska meddela materiellt korrekta beslut. Det är utifrån dessa utgångspunkter som förvaltningsdomstol ska överpröva förvaltningens beslut i en förvaltningsdomstol, vilket sker i en förvaltningsprocess. Förvaltningsdomstolarnas rättskipningsuppgift utgör därmed en viktig del i den svenska rättsstaten.


I avhandlingen analyserar Michaela Ribbing vilken roll RB har i förvaltningsprocessen. Hon poängterar att det inte rör sig om en tillämpning av RB i förvaltningsprocessen utan tre anknytningspunkter mellan de två processformerna: 1. Förvaltningsprocesslagen innehåller hänvisningar till regler i RB. 2. Det finns likartade regler i förvaltningsprocesslagen och RB. 3. Högsta förvaltningsdomstolen har i vissa fall vid bedömningen av en oreglerad processuell situation i förvaltningsprocesslagen hänfört sig till en regel i RB. Den närmare analysen visar att den roll RB spelar i förvaltningsprocessen är begränsad.


Som analytiskt ramverk använder Michaela Ribbing tre karaktärsdrag hos förvaltningsprocessen som skiljer den från processen i en allmän domstol: 1. Förvaltningsdomstolarnas uppgift är främst att överpröva förvaltningsbeslut. 2. Förvaltningsprocesslagen ska vara lättillgänglig och enhetlig. 3. Handläggningsformen är huvudsakligen skriftlig. Hon konstaterar att karaktärsdragen får betydelse för bedömningen om det finns skäl för en annan ordning i förvaltningsprocessen än i den allmänna processen. Karaktärsdragen har likväl betydelse om det är motiverat med en likartad lösning. En domare måste således alltid vara förankrad i karaktärsdragens betydelse när en regel i RB används i förvaltningsprocessen.


-    Men karaktärsdragens betydelse framkommer inte med önskvärd tydlighet i förvaltningsprocesslagen. I förhållande till RB och de allmänna domstolarna kan förvaltningsprocessen anses styvmoderligt behandlad.


I avhandlingen konstateras att när det gäller reformer på processrättens område förefaller lagstiftarens utgångspunkt vara den allmänna processen. Ofta långt efter att nödvändiga reformer har genomförts för de allmänna domstolarna tar man sig an förvaltningsdomstolarna.


-    Mot bakgrund av vad som framkommit är det framförallt lagstiftaren som behöver ta ett djupt andetag och ge förvaltningsprocessen det fokus som den förtjänar, säger Michaela Ribbing.

 

 

Michaela Ribbing försvarade sin avhandling "Förvaltningsprocessen och rättegångsbalken" den 14 september 2018. Opponent var Hans Eklund, docent i processrätt. Avhandlingen är utgiven på Jure.


Michaela Ribbing

är forskare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hon jobbade tidigare som assessor på Förvaltningsrätten i Stockholm. Det var där hon fick uppslaget till sitt avhandlingsprojekt.
Kontakt: Michaela Ribbing, michaela.ribbing@juridicum.su.se.
Presskontakt: Staffan Westerlund, staffan.westerlund@juridicum.su.se, mobil: 072 147 30 93

 

 

Michaela Ribbing
Michaela Ribbing Foto:privat