Mänsklig hand och robothand med en domarklubba i förgrunden
Foto: Andrey Popov/Mostphotos


—  Teknikskiftet innebär möjligheter och hot som vi aldrig tidigare har stått inför. Än så länge är det i människans hand och ytterst för demokratiskt valda politiker att besluta om hur AI ska användas för att gynna mänskligheten, säger Claes Granmar, docent och forskare i Europarätt vid Stockholms universitet. 

I ”AI and Fundamental Rights” finns texter av forskare inom filosofi, etik, rättsfilosofi, IT-rätt, EU-rätt, upphovsrätt och statsvetenskap från olika universitet världen över. Texterna kom till efter en tvådagars workshop på Stockholms universitet 2018 med fokus på att säkerställa ett människocentrerat samhälle genom grundläggande rättigheter i ljuset av teknikutvecklingen och AI. 

Antologin vänder sig både till en intresserad allmänhet och beslutsfattare inom såväl offentlig som privat sektor, jurister, statsvetare och filosofer. 

—  Vi behöver få kunskap om vad AI innebär för mänskliga rättigheter, för att kunna ta ett gemensamt grepp för att utveckla riktlinjer och normativa ramverk för dem som designar självlärande system, säger Clas Granmar.

Redaktörer är Claes Granmar, docent och forskare i Europarätt, Katarina Fast Lappalainen, universitetslektor och Christine Storr, doktorand vid Stockholms universitet. Workshopen på Stockholms universitet finansierades av Edvard Cassels Stiftelse", "Stiftelsen av den 28 oktober" samt det svenska nätverket för europarättslig forskning ("SNEF").
 

Författare: Mark Kingwell, University of Toronto, Dilan Thampapillai, Australian National University, Anibal Monasterio Astobiza, Oxford University, Liane Huttner, Université  Paris 1, Pantheon-Sorbonne, Claes Granmar, Stockholms universitet, Stanley Greenstein, Stockholms universitet, , Christine Storr, Stockholms universitet, Monirul Azam, Stockholms universitet, Katarina Fast Lappalainen, Stockholms universitet, Isabella Lorenzoni, Zenterio AB