Allmänt om processen

Beredningen inför den årliga antagningen av doktorander går till på följande sätt. Av ordföranden indelade tre beredningsgrupper gör en första prövning av de ansökningar som särskilt tilldelats den enskilda gruppen. Samtliga ansökningar åsätts en preliminär poängsättning 1 – 5, varvid 1 utgör den lägsta nivån. Varje beredningsgrupp presenterar före sammanträdet de ansökningar som beredningsgruppen funnit vara de starkaste ansökningarna inom sitt kollektiv – detta för att samtliga FoU-ledamöter ska kunna i särskild mån studera dylika ansökningar inför sammanträdet. Samtliga ansökningar granskas dock av samtliga ledamöter, även om de ansökningar som åsätts siffrorna 1 eller 2 i allmänhet granskas betydligt mer summariskt. Vid den gemensamma genomgången under sammanträdet presenterar varje beredningsgrupp sina ställningstaganden i enlighet med rutinerna. Därefter diskuteras ansökningarna en och en och rangordnas. Detta brukar ta en hel arbetsdag. Inräknat behandling i beredningsgrupp och i utskottet samt genomläsning av ansökan lägger utskottets ledamöter ner sammanlagt ca 10 persontimmar på varje ansökan.

Det är den sökandes sak att visa att vederbörande är kvalificerad. I beredningen kan utskottet göra viss vidare utredning, ofta i kontakt med handledaren.

I ansökningsärenden anges ingen motivering för avslag.

 

Bedömningen

Högskoleförordningen 7 kap 41 § föreskriver: ”Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.” Detta har i den nu gällande allmänna studieplanen konkretiserats på följande sätt:

”Juridiska fakultetens bedömningsgrunder vid prövning av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen:

  • Sökandes allmänna kompetens,
  • Projektbeskrivningen, dvs: – projektets originalitet, – teoriram och frågeställning i relation till tidigare forskning, – metodens tydlighet och relevans i förhållande till frågeställningen, – tillskott av ny kunskap och dess relevans,
  • Projektplanens genomförbarhet

 

Vid bedömning av sökandens allmänna kompetens ska beaktas studieresultat, uppsatser och andra skrifter som visar förmåga till klar framställning och kritisk analys samt yrkesverksamhet och liknande verksamhet som är av betydelse för utbildningen.”

Det är således den sökandes kvalifikationer som är i fokus. Projektbeskrivningen är högst relevant men den är det därför att den visar på den sökandes förmåga att välja ett ämne, formulera forskningsfråga, metod, etc. Om ämnet är angeläget visar det alltså den sökandes förmåga att hitta bra forskningsämnen, men hög angelägenhet kan aldrig i sig vara tillräckligt för antagning.

Utskottets ledamöter kan bedöma huruvida en projektbeskrivning är konsistent och koherent. Däremot besitter de inte specialistkunskap i alla ämnen. Projektbeskrivningen måste därför vara skriven på ett sådant sätt att den kan förstås och uppskattas även av icke-specialister.

Även betyg och examensuppsats är viktig. Betygen bör vara goda och inte under Ba i genomsnitt, såvida det inte finns goda förklaringar (t ex att vederbörande fattade intresse för rättsvetenskapen först en tid in i programmet). För en sökande med mediokra betyg blir uppsatsen särskilt viktig.

Uppsatsen eller motsvarande ska lämnas in tillsammans med examinationsprotokollet, om sådant finns. Utskottets ledamöter kommer normalt sett inte att närmare granska uppsatsen, men det kan ske.

Yttranden från kollegor och chefer på en praktisk arbetsplats som en domstol eller ett advokatkontor kan vara av intresse, särskilt om de visar att den sökande är analytiskt lagd. Viktigast är dock yttranden från akademiker som bedömer den sökandes akademiska kvalitéer.



Individuell studieplan (ISP)

Forskarutbildningen är ett individuellt utbildningsprogram. Handledare och doktorand upprättar därför i anslutning till antagningen en individuell studieplan. Den individuella studieplanen innehåller en tidsplan med olika etappmål som ska följas upp kontinuerligt (se tredje stycket nedan). Den uppsatta planen är inte bindande utan ska ses som en hjälp för övergripande planering. Planen undertecknas av doktoranden, handledaren och huvudhandledaren och lämnas till forskningskoordinator